Det började egentligen med något så enkelt som att jag öppnade ett par gamla pärmar. Sådana där som stått undanställda länge, som man vet finns där men sällan tar sig tid att gå igenom. Papper som följt med genom flyttar, kontorsbyten och år som passerat utan att man riktigt reflekterat över vad de innehåller. Men just den här gången tog jag mig tiden. Bläddrade långsamt, sida för sida, och lät minnena komma – eller kanske snarare försökte få dem att komma. Bland alla dokument, anteckningar och gamla utskrifter dök det plötsligt upp något som fick mig att stanna upp. Intyg från kurser jag läste 1999. Det kändes nästan overkligt att se årtalet svart på vitt. Över 25 år sedan, och ändå låg de där, bevarade, som små tidskapslar från en helt annan period i livet.
