Mitt resereportage från en fantastisk safariresa till bergsgorillorna, lejonen, elefanterna och flera underbara djur i Uganda. En del av mina bilder från resan finns i albumet Uganda på Flickr. Kan varmt rekommendera Uganda som resmål ifall du är intresserad av att se de stora afrikanska djuren och fin natur.
Kampala
Efter en lång resedag med mellanlandningar i Istanbul och Kigali landande vi i utkanten av den Ugandiska huvudstaden mitt i natten. Taxin från hotellet stod och väntade på oss när vi kom ut ur terminalen så 45 minuter senare klev vi in på Hotell Forest Cottages där vi skulle bo i två nätter. Efter några timmars sömn och en lunch snörde vi på oss skorna för en promenad i omgivningarna. Under promenaden fick jag mina första riktiga intryck av den afrikanska kontinenten då en vecka på all-inclusive i Egypten inte riktigt räknas in som afrikansk verklighet. På och och vid sidan av vägarna var det hela tiden en livlig aktivitet men allt flöt på väldigt bra även om jag inte direkt blev sugen på att hyra en bil och köra själv. Även om vi i princip var de enda vita och därmed stack ut som turister var det ingen som tog någon större notis om oss så vi kunde promenera runt och titta i vårt eget tempo.
Bebyggelsen varierade väldigt mycket och längst ner i dalen låg det ett myller av riktigt små hus av tegel, trä och plåttak. Området bestod av trånga gränder och i utkanten av området var det en enda lång marknad av diverse olika prylar och maträtter. Vi varken shoppade eller åt där men det var intressant att se hur livet i staden såg ut. Med hjälp av en skärmdump från Google maps letade vi på ett köpcentrum med en bank där vi kunde växla en del av våra amerikanska dollar till Ugandiska Shilling. Vid banken liksom vid köpcentrum märktes att Uganda har en annan nivå på säkerhet än vad vi har hemma i Sverige. Metalldetektorer vid ingångarna och vakter beväpnade med Kalashnikov är mer eller mindre standard men allt flöt på smidigt så det var inget som kändes sm en belastning.
Den generella betyget för Kampala är att det är en relativt välordnad stad och man kan känna sig säker att gå omkring i staden. Självklart får man ju dock som i alla andra städer tänka över vilka tider man ska vara i vissa områden och att man inte ska skylta för tydligt med värdesaker.
Schimpans-trekking i Kibale Forest National Park
Med tanke på att vi enbart haft mailkontakt med researrangören Gorillas and Wildlife Safaris var det lite pirrigt i magen den morgon då de skulle hämta oss. Skulle det dyka upp någon eller hade vi blivit blåsta och skickat våra resepengar till ett bluffbolag. Det var därmed väldigt skönt att vår guide Faruk stod och väntade på oss med en fin minibuss när vi klev ut från receptionen. Efter en kort presentation hoppade vi in i minibussen och tog sikte västerut. Efter en resa på runt sex timmar genom skog och över kullar fyllda av teodlingar gick vegetationen över till mer regnskog. Där mitt inne i skogen ligger Kibale Forest Camp där vi bodde i ett eget tält. Nu var det ju dock inget litet campingtält för det innehöll vanliga sängar, klinkergolv, dusch och toalett. Innan middagen åkte vi iväg några kilometer och gick sedan en två timmars lång guidade skogspromenad där vi såg och fotade en hel del olika apsorter. Middagen bestod av fyra fantastiskt goda rätter som serverades inne i en stor öppen träbyggnaden med utsikt över skogen.
Efter en natts skön sömn väcktes vi till en kakafoni av högljudda fåglar, och en snarkande tysk i granntältet, som gjorde sig väl hörda genom den täta skogen. Direkt efter en välsmakande frukost åkte vi till Kanyanchu Visitor Centre som är samlingsplatsen för Schimpans-trekkingar. Vi turister delades in i grupper med åtta personer i varje som tillsammans med två guider promenerade ut i skogen. Efter runt 45 minuter vandring började vi höra apornas skrik och några minuter senare kom vi fram till en familj med schimpanser. De första vi såg befann sig högt upp i ett träd men snart hittade vi en stor hanne som lugnt låg ner på backen och käkade löv. Han blev inte ett dugg stressad av oss så jag kunde i lugn och ro på behändigt avstånd hitta bra fotovinklar. En kvarts promenad senare kom vi fram till nästa schimpansfamilj och där var det betydligt mer action. En hona tröttnade rejält på en närgången hane vilket blev starten på en 10 minuters lång jakt i full fart genom träden. Det var grymt imponerande att se hur smidigt de tog sig fram och med vilken balans och kontroll de svingade sig fram genom trädkronorna. Vid ett tillfälle hamnade de två längst uppe i en trädtopp som gav upp under tyngden och bjöd schimpanserna på fem meters fritt fall innan de passerade en gren de greppade tag i och därefter fortsatte jakten.
Safari i Queen Elizabeths National Park
På eftermiddagen efter Schimpans-trekkingen anlände vi till Ihamba safari lodge där vi bodde i ett eget hus med sjöutsikt från både altanen, sängen och badkaret. I strandkanten som låg några hundra meter bort bodde det ett gäng flodhästar och personalen var snabba att informera om att flodhästarna ibland gick upp i hotellträdgården för att smaska i sig blommor. Vi fick varsin ficklampa och rådet att lysa flodhästen i ögonen om vi skulle träffa på en på väg till middag eller frukost. Tyvärr fick vi inte se någon flodhäst på hotellet men de hördes tydligt när vi satt ute på altanen med ett kallt glas vin och tittade på en fantastisk stjärnhimmel.
Under dagarna i Queen Elizabeths National Park tillbringade vi mycket tid ute på savannen där vi på nära håll såg både stora och små lejon samt mängder av bufflar och hjortdjur. Att på några få meters håll se lejon ute i deras naturliga och trygga miljö var helt underbart och ett minne för livet. Ett speciellt minne är de tre små lejonungar som låg uppe i ett träd och väntade på att mamman skulle komma tillbaka med kvällens nyfångade middag. I det läget var det väldigt skönt att titta ut från en minibuss som ingav en viss känsla av trygghet ifall mamman skulle dyka upp och undra vem det var som tittade på hennes små älsklingar.
En eftermiddag tog vi en tur på Lake George där vi från en stabil stålbåt på nära håll tittade på flodhästar, bufflar, krokodiler plus tusentals fåglar i olika storlekar och färger. Efter båtturen åkte vi runt på grusvägarna med fullt fokus på att spana efter elefanter och helt plötsligt såg vi dem inne i skogen. Vi stannande då bilen och fick se hela flocken korsa vägen kanske 30 meter framför oss, de är verkligen grymt stora när man kommer nära.
I utkanten av Queen Elizabeths National Park på väg mot Bwindi tog vi en extra lejonspaning och fick då se tre stora hannar ligga i ett träd och vila upp sig inför nattens jakt. Tror knappt det går att få ett bättre fotoläge på lejon att ha dem liggande på tjocka grenar uppe i ett träd några meter från bilen.
Bergsgorillorna i Bwindi National Park
Bwindi Impenetrable National Park är det officiella namnet på de skogsbeklädda och dimhöljda berg som är bergsgorillornas hem i Uganda. Förutom i Uganda finns bergsgorillorna enbart i grannländerna Rwanda och Kongo. Det senare landet är ytterst ostabilt och gränsen är bara några kilometer bort från Bwindi vilket är anledningen till att alla guidade grupper i området eskorteras av beväpnade soldater från Ugandas armé. Efter en dryg vecka i landet hade man vant sig med närvaron av vapen så det var ingenting som störde vid vandringen.
Vandringen in till bergsgorillorna startade med en genomgång av hur nationalparken är uppbyggd och hur avgörande inkomsterna från turisterna varit för att skydda gorillorna och den skog de lever i. Turismen är dock hårt reglerad för att gorillor och natur ska överbelastas. Varje dag besöks de sex gorillafamiljerna enbart besök av en grupp var med åtta deltagare vilket gör att bara 48 turister per dag får möjlighet att gästa Ugandas samtliga bergsgorillor. Förutom entréavgiften på $750 per turist tillkommer det även dricks till guider och bärare plus en hel försäljningen av souvenirer vilket ger en viktig inkomst för att fortsätta bevara bergsgorillornas levnadsmiljö och därmed öka chansen till att de ska öka i antal. Efter en vandring uppför i cirka 1,5 timme kom vi fram till den plats där spanarna rapporterat in att ”vår” gorillafamilj skulle befinna sig, vi fick då lägga ifrån oss vandringspinnar som annars skrämmer gorillorna och sedan i tät vegetation gå i riktning mot gorillorna. Plötsligt såg vi en stor gorilla ligga på marken och äta löv medans hennes unge klängde runt på henne. Så fort den lilla sötnosen kom för långt bort sträckte mamman ut en arm och lyfte tillbaka ungen intill sig igen. Totalt tillbringade vi drygt en timme med att på nära håll titta och fota dessa fantastiska djur som tog vår närvaro med ro. Speciellt roligt var det att se de riktigt små ungarna som tittade väldigt nyfiket på oss och är ett tydligt tecken på att antalet gorillor ökar och att det jobb som lagts ner för att rädda den utrotningshotade arten ger resultat.
Under vår tid i Bwindi National Park bodde vi på Silverback Lodge i Buhoma med riktigt fin utsikt över de skogsbeklädda kullarna. Liksom på alla andra lodger var det här rent och snyggt både i rummen och resten av hotellet.
Vanliga frågor om min safariresa till Uganda
Vilket resebyrån bokade ni resan via?
Safariresan i Uganda inklusive tillståndet för att se bergsgorillorna bokade vi direkt hos Gorillas and Wildlife Safaris i Uganda. Hotellen i Kampala och flyget bokade vi på egen hand via olika webbplatser.
Vad kostade safariresan?
Det vi betalade för resan var 23356 kronor per person fördelat på:
- 9900 kronor ($1100) för sex dagars safari inklusive boende med helpension
- 6750 kronor ($750) för gorillatillståndet
- 4800 kronor för flyget Arlanda-Uganda med Turkish Airlines via Istanbul
- 776 kronor för boendet på Hotell Forest Cottages i Kampala
- 500 kronor för boendet på Hotell Keelanace Villas i Kampala
- 630 kronor för transport till och från flygplatsen i Entebbe
Utöver detta gjorde jag av med runt 5000 kronor på fika, mat och taxi i Kampala, dryck under hela resan, dricks till guider samt en del inköp av souvenirer i form av kaffe, te, grytvantar med mera. Här finns det en del att spara för den som vill resa billigare då vi valde dricka och äta extra gott när tillfälle gavs.
Hur var maten i Uganda?
Just maten var kanske den största överraskning på resan, vet inte om jag på någon tidigare resa ätit så mycket god mat. Rakt igenom på alla hotell var frukost, lunch och middag av riktigt riktigt bra klass men goda, fräscha och varierande rätter. På frukosten lyste det brittiska arvet igenom i form av ägg, bacon och rostat bröd, på luncherna fick vi antingen med oss ett lunchpaket eller åt på någon restaurang eller hotell och middagarna åt vi på lodgen där vi bodde. Middagarna bestod oftast av fyra rätter med förrätt, soppa, varmrätt och efterrätt. Det både syntes och kändes att kockarna lagt ner energi och hjärta på maten och allt från soppor, bröd och grönsaker till biffar och kycklingrätter var riktigt bra.
Har du något tips på reseguide för Uganda?
Den reseguide jag köpte var Uganda Footprint Handbook och jag tycker den fyllde alla behov vi hade.
Hur var tillgången till internet?
Det fanns fritt WiFi med okej hastighet på alla hotellen vi bodde. Som många andra afrikanska länder har Uganda direkt kört på mobila lösningar så utbyggnaden av 3G/4G är väldigt bra utbyggd. Kostnaden för roaming är rätt hög så för den som har behov av surf på andra platser än hotell och restauranger skulle jag rekommendera att köpa ett lokalt kontantkort för surf.
Vilken valuta använde du i Uganda?
Jag växlade in till amerikanska dollar hemma i Sverige och sedan växlade jag runt hälften till Ugandiska Shilling på plats i Kampala. Skulle dock rekommedera att växla merparten till Ugandiska Shilling. Även om alla hotell och restauranger tar emot US dollar så blir växlingskursen betydligt sämre än på bankerna.