IT-säkerhet är ett område som utvecklas i rasande takt. Nya hot dyker upp nästan dagligen, och lika snabbt kommer nya verktyg, metoder och ramverk för att skydda system och data. För mig handlar det inte bara om att hålla jämna steg, utan om att ligga ett steg före. Jag lyssnar ofta på poddar, läser böcker och artiklar för att bredda mina kunskaper – men jag har märkt att konferenser, träffar och mässor erbjuder något helt unikt som andra källor inte kan ersätta.
The Chatham House Rule
The Chatham House Rule är en princip som handlar om att skapa en trygg miljö för öppna och ärliga diskussioner. Regeln säger att man fritt får använda den information som delas, men aldrig får avslöja vem som sagt vad eller varifrån informationen kommer. Det betyder att idéerna kan spridas vidare, men källorna förblir anonyma. På så sätt skyddas deltagarna och fler vågar säga det de egentligen tycker eller vet, utan rädsla för att bli offentligt citerade.
Jag minns tydligt när jag för första gången hörde talas om The Chatham House Rule. Det var under säkerhetskryssningen, en konferens till havs där experter och branschkollegor samlades för att diskutera aktuella säkerhetsfrågor. Redan i inledningen fick vi höra att hela konferensen skulle hållas under denna regel, och jag insåg snabbt att det satte en speciell ton för samtalen.
För mig blev det snabbt tydligt varför en sådan regel behövs, särskilt i sammanhang där känsliga frågor står i fokus. På kryssningen diskuterades allt från cybersäkerhet till nationella hotbilder, och många representerade företag, myndigheter eller organisationer där det annars kan vara svårt att tala helt öppet. Tack vare Chatham House Rule kunde diskussionerna bli mer nyanserade och ibland självkritiska – något som sällan får plats i mer formella forum.
Det jag uppskattar mest är att regeln kombinerar öppenhet med förtroende. Informationen kan leva vidare och skapa värde, men det sker utan att individer eller organisationer pekas ut. Fokus hamnar på innehållet, inte på avsändaren.
Sedan dess har jag ofta tänkt på hur användbar regeln är även i andra miljöer. På vår digitalbyrå i Västerås, där vi arbetar nära kunder med affärskritiska frågor, skulle det ibland vara värdefullt att använda samma princip. Om alla vet att tankar kan delas vidare men inte med namn, blir klimatet mer tillåtande för att pröva nya idéer och våga prata om det som annars kan kännas känsligt.
För mig har The Chatham House Rule blivit mer än bara en formell riktlinje. Det är en påminnelse om värdet av att skapa rum där människor vågar vara ärliga. Och insikten jag fick på säkerhetskryssningen har jag burit med mig sedan dess – både i mitt professionella arbete och i mitt sätt att se på samtal i stort.